Fanny Spjuth

Då var denna helg snart över alltså. Ett avbrott i den gamla vardagen behövs verkligen för att samla krafter! I onsdags efter jobbet bestämde vi oss i alla fall för att dra ihop ett litet gäng och gå ut en sväng. Ett härligt väder i sällskap av sambo, Carro, Rickard, David, Sandra, Kim och även grannen, gjorde kvällen riktigt trevlig!
Sedan blev det en riktigt mysdag ute i solen med grillning, lite småpyssel och bad i poolen. Vi har även hunnit inhandla resterande virke till altanbygget, så det har varit i full gång med att pyssla på med den sedan i fredags.

Efter år av outhärdiga buksmärtor samlade jag till mig mod och ringde till jourakuten för att fråga om råd, och kvinnan som svarade tyckte jag skulle komma in på en gång, vilket jag då gjorde under fredagkvällen. Jag blev sedan hänvisad till Sunderbyns sjukhus där läkaren bara kunde konstatera att jag är frisk som en nötkärna. Vilket i och för sig känns skönt att veta, samtidigt som jag blir grymt irriterad för att de verkar tro att man svamlar när man beskriver hur man ligger i fosterställning minst 5 dagar i månaden. Gah! Ska man bara köpa läget och intala sig själv att jag bara är född med otur? Typiskt läkare, typiskt manliga läkare dessutom. "Du vet, det är sådär ibland, med hormoner och sådant. Ja du vet väl säkert?".  Men ja! Jag vet! Jag vet att vi är miljarder andra kvinnor här på jorden, men alla är inte likadana! När inte en enda värktablett fyller sin funktion och man dräller omkring på jobbet som en deprimerad halvdöd gris för att ens smärtor inte är någon giltig ursäkt för att sjukskriva sig. Det måste ju finnas någon vettig läkare där ute som orkar lyssna helhjärtat och inte bara "MMMMMMMmmmmm:a" åt allt man säger. Jag blir så arg...

Äh, ut och bygga!

Att jobba inom industrin där vi kvinnor i de flesta fall är färre, så dyker det ofta upp både många och sjuka diskussioner om allt och ingenting.
Jag jobbar med ett fantastiskt gäng där vi alla verkar vara lite knäppa på ett bra sätt. Kvinna som man, så är vi alla lika tjuriga och står nog oftast för vad vi tänker och tycker.
Den ständigt uppkommande diskussionen om "manligt och kvinnligt" är en av våra favoriter. Givetvis spårar den oftast ur, när alla står med mungiporna uppe vid ögonbrynen och idiotförklarar varandra.
Vi kvinnor är visst stöpta i samma form allihopa och associeras helst med; Hushållssysslor såsom matlagning (gäller ej grillning), städning, tvättning osv. samt IKEA (det är ju vi som blivit grundlurade av herr Kamprad) , PMS och föda barn alltså; relativt oviktiga och simpla saker enligt dem medan männen såklart är bra på det mesta. Fixa och dona i hemmet (bilar, klippning, husbyggen osv), fixa sig tuffa jobb...ja ni vet det gamla klassiska. Att inte förglömma är dessutom att de är både fysiskt och psykiskt starkare samt intelligentare eftersom de flesta ledare och VD:er i världen i huvudsak är män.
Vi kvinnor är också oförmögna när det gäller att ta beslut och får till 99,9% huvudvärk på kvällen när det är dags att komma till.

Allt skall ju givetvis tas med en nypa salt och diskussionen går att göra oändligt lång om vem som är bättre än den andra.
Så till alla er kvinnoföraktande grisar där ute; Vore det inte ypperligt tillfälle för er att ta chansen att sadla om? Så länge man lever är det inte försent. Världen är full av karlar! :)

Deras gemensamma slutsats, blev i alla fall.
-Näe, världen skulle vara sjukt tråkig utan kvinnor. Plus att ni är snäppet läckrare ;P

...jag vet, och världen vore ju såklart världelös om det inte också fanns män att utbyta sina tankar och lärdomar med. Vi kompenserar nog i de flesta fall varandra riktigt bra. Oftast blir det nog en "machogrej" när en man inte kan erkänna att han stått och kämpat i sitt blomplantage en hel helg, eller att man skurade fönsterna en hel söndagseftermiddag ute i spöregnet.
 Som ett fånigt exempel så envisas jag själv varje säsong med att byta dessa jävla bildäck och jag har gett mig fan på att jag aldrig i hela mitt liv ska vika undan från att göra saker som i andras ögon anses som klassisk mansgöra. Vartenda jävla verktyg i garaget, varenda liten del i min egen bil, jag har aldrig tänkt bli sågad vid fotknölarna. Jag kommer aldrig någonsin att bli en sån där klämtjäck morsa som bakar kanelbullar varje dag och städar 49 timmar i veckan för att sedan tro att livet inte har mer att erbjuda. (med detta menar jag givetvis inte att jag har tänkt bo i en svinstia med tom kyl resten av livet).

Här "slåss" vi om vem som ska fixa uppgraderingarna gällande huset, och allt tillhörande det, båda lagar gärna mat medans vi pushar varandra att göra "städryck" i huset eftersom det suger pung att göra det!
Tur att jag själv har lyckats finna en så otroligt förstående, fantastisk och underbar karl som fortfarande älskar mig för den knäppis jag är och med glädje uppdaterar mig med sina "manliga" kunskaper ;)


Puss och godnatt!